Imorse var jag helt överlycklig över att få gå till jobbet, hur skönt är det inte att ha den känslan när man skuttar iväg!?
Jag blev varmt mottagen av alla ungar, pussar och kramar både högt och lågt.
Wonderful helt enkelt.

En liten kille på 4 hela år kommer fram lite blygt när skaran har skingrat sig och säger:
-Emelie, jag är jätteglad att du är här! Jag har saknat dig...så har jag blivit försenad såhär många dagar den här veckan( säger han och sätter upp tre spretiga fingrar framför ögonen på mig).

Jag säger att jag är jätteglad över att vara tillbaka igen och ger honom en go' kram!
Så frågar jag om han har kommit försent för att han har försovit sig.
- Mm...jag har drömt så jättemycket om dig! Och då blir man väldigt trött..och glad!
Han börjar gå iväg, och vänder sig sedan om och säger väldigt tyst; sen kan jag ju säga att jag är kär i dig...
Jag smälter rätt rejält när han skruvar på sig och tittar ner i golvet lite blygt.
♥
Åh, dessa underbara ungar! Jag vill bara genomföra den ena adoptionen efter den andra!

Efter min korta arbetsdag kände jag mig helt slut, min kropp har väl inte hunnit återhämta sig än.
Så när jag kom hem kände jag att en liten powernap skulle sitta fint.
Min powernap varade i 4,5 timmar.
Bra där Emelie!

Sen har det hunnits med en liten promenad, Antikrundan och Made in Sweden.
Nu ska jag sjunga lite barnsånger för Ludde innan vi ska sova, he loves it!

Imorgon smäller det, då ska jag och Ida ta Björnstugan med storm! ( och rosor!)

xoxo Ems