Imorse vaknade jag upp hemma hos mamsen&pappsen, med världens sötaste hund i sängen ♥
Eftersom han gillar det där med sovmorgon, låg han kvar nerbäddad medan jag gick upp och gjorde frukost.
Jag får verkligen inte nog av den där hunden, han är så söt så man bara vill äta upp honom!

Sen fick jag glädjande besked av en skön snubbe vid namn Kent- han hade min mobil i bussgaraget!
Lyckan var total.
Jag slängde ihop några chokladbollar som tack för gästfriheten, hoppade upp på hojen och gav mig iväg för att hämta min saknade kommunikatör-mobilen!



Min lilla pussgurka




Okej, det blev bara 6 chokladbollar. Men till mitt försvar kan jag säga att det var otrolig brist på havregryn...och bagaren måste väl ändå provsmaka så det är ätbart?

Det var hjärtskärande att lämna Ludde ensam, han kollade på mig med sorgsna ögon på det där sättet som bara han kan.
Unbreak my heart säger jag bara!
Nu är mobilen i min ägo igen i alla fall och jag hann även med ett besök på vårdcentralen för att kolla hur det låg till med min kära sköldkörtel.
Dom är enda riktiga bovar där, både pengar och blod ska dom ha av en.
Hutlöst!

Sen drog jag vidare och beställde klipptid.
Förr i tiden var jag ordentlig och klippte mig var åttonde vecka.
Det är slut på sånt har jag märkt.
Om jag inte är helt ute och cyklar har jag inte friserat mig sen i februari, mars!
Så ja, det är på tiden.
Onsdag, då smäller det!


Avslutade dagen med att först träna mitt lilla lag, dom är så söta mina volleybollflickor!
Sen träning tillsammans med div.2 + veteranerna.
Vilka sköna gubbar, jag garvade sönder mig!

Okej, nu har jag pladdrat på sådär fruktansvärt som bara jag kan.
Vad är grejen!?
Borde överväga att sova lite nu, jag ska trots allt agera fröken igen imorgon.

Sov gott alla!