Det är så härligt, nu är dom kliande och vidriga utslagen borta.
Peppar, peppar ta i trä så att säga.
Jag var ju allt annat än vacker tidigare i veckan...

 
Hej världens finaste mage!
   

Nu har jag tagit igen mig hela fem dagar, min kropp behövde verkligen det.
 

Besöket på akuten var väl det minst jobbiga jag fick gå igenom, jag slapp all denna eviga väntan som brukar vara standard. Och fick dessutom en supertrevlig läkare som skrev ut en hög tabletter till mig.

Dagen efter inleddes med en fika på Frosths med min vän Jonas. Det var trevligt me en liten pratstund, och att slippa tänka på att jag skulle iväg och bli av med massa blod senare.
Vårdcentralen, vad ska man säga. Massa väntan, en unge som spydde ner hela väntrummet och jag var supernervös för vem som skulle sticka mig i armen.


Det visade sig att min favorit inte var där, och nervositeten ökade.
Kan meddela att jag för några år sedan inte var ett dugg rädd för sånt här.
Älskade allt som hade med sprutor och sånt att göra. Men när jag fick min lilla diagnos med sköldkörteln, och var och tog prover varenda vecka ändrades det en aning. Mina kärl blev "utslitna" och det var jättesvårt att ta prov på mig.
Jag överlevde, och sköterskan var jättegullig och pratade lugnande med mig hela tiden.
Det tackar vi för.