Den här kvällen/natten/morgonen kommer gå till historien, toppa en viss lista.
Gå till historien som en av dom värsta kvällarna/nätterna/morgnarna i mitt liv. Och även knipa förstaplatsen på listan "då mådde jag sämst, och det var otroligt synd om mig".

Ja mina vänner, jag genomlider världens värsta magsjuka.
Seriöst, den värsta!
Av alla människor som finns på förskolan, är det bara tre ynka själar som har drabbats hitills.
Alla är vi fröknar, alla är vi blonda och unga.
Jag ser ett mönster!



Dock trodde jag att jag hade klarat mig undan den vidriga sjukdomen, tji fick jag.
Jag kommer vara superofräsch i mitt skrivande nu, men det ligger ju till så att det här är min blogg. Och jag måste få skriva ut mina innersta känslor just nu :P

Jag har känt mig lite sådär illamående sen igår, men det är ju inget man går och hänger upp sig på.
Varför klaga?
När jag kom hem från promenaden med Vicky kände jag mig vimmelkantig, otroligt illamående och kallsvettades något fruktansvärt.
Sen var det kört.
Jag har i princip bott på den hemtrevliga toaletten sen klockan 21.
7 förbannade timmar.

Hur kan man spy så himla mycket!? Känns som att alla mina organ är helt ommöblerade därinne.
Inte kul någonstans.
Har sovit 5 minuter här och där, för att sedan vakna genomblöt med ett ryck och springa till my best friend mr. toilet.

Så fort jag rör mig minsta lilla, eller bara tar en minimal klunk vatten- då är det kört.
Då är det okej att sitta och gråta hejdlöst på toalettgolvet kan jag säga.

En frossa utan dess like kommer krypandes ibland. I början av kvällen låg jag under två täcken, en filt, ett överkast och hade på mig två lager kläder. Ändå hade jag en kropp täckt av gåshud.



Om vi ska vara lite positiva har min mage blivit platt som en pannkaka, otroligt fancy till mitt likbleka ansikte.

Det är i såna här lägen man önskar att man var liten, och bodde hemma hos sin mamma och pappa.
Är ju en sån tröst att ha en liten mamma som stryker en över håret, och tycker synd om en.
Jag har känt mig ensammast i hela världen, och tycker faktist otroligt synd om mig själv.

Längtar tills klockan blir 5.30, då går mamsen upp och kommer ringa och höra hur det är med mig.
Min fina mamma♥

Nu ska jag fortsätta böla och tycka synd om mig själv.

Hoppas alla andra sover sött!