Jag har varit vaken sen 6 imorse, men liksom inte orkat tagit mig ur sängen. Regnet öser ner, och det är allmänt deppväder helt enkelt.
Har legat och kollat runt på massa bloggar, funderat över livet och annat sånt där otroligt viktigt och djupt.

Gled in på Kissies blogg, vilket är emot mina principer egentligen. Som jag ser det, säger i princip alla :
" jag läser Kissies blogg, men bara för att jag avskyr henne/vill skratta åt henne" osv.
Men hallå där köp blåbär.
1+1=2. Om ni nu hatar henne så mycket, varför vill ni då gladeligen betala hennes lön genom att vara en av alla dessa besökare varje dag?
Hej, hej nötter!

Hon får säkerligen stå ut med tusentals negativa kommentarer varenda dag, vilket delvis är självförvållat. Men precis som alla andra människor tror jag att även hon har känslor, tro det eller ej.
Så egentligen, varför gå in och irritera sig och skriva massa elaka saker till henne?



Summa sumarum blir det en win-win situation om man helt enkelt struntar i att läsa bloggar man hatar.

Jag erkänner då mitt misstag idag, med ett litet besök.
Det var väl inget direkt upplyftande där. Hon skriver förbannat kasst och ointressant, och det skrämmer mig att barn i 9-12-årsåldern har henne som förebild/idol.

Själv hade jag min mamma och Pippi Långstrump som förebild, och har det än idag.

Hur som haver så lyckades jag faktist få något klokt ur mitt besök, tro det eller ej.
Här har bruden en poäng!
Trots att hennes svenska formuleringar är kassa, så ja...hon har återigen en poäng.

Det är ju som att få läsa något sånt här, som dessutom är från en som var en av ens bästa vänner.
Slag under bältet?



Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: vad försiktiga med vad ni häver ur er till folk.
Ord kan vara så mycket värre och göra så mycket ondare, än ett knytnäveslag i ansiktet.

Och om man ska hålla på och slänga sig med att vara internationell, kan man ju försöka lära sig stava först.

CIAO!