Helt slut i både kropp och själ, och inte förräns på söndag kommer jag kunna andas ut.
Idag har jag ägnat min dag åt jobb... för att sedan rusa hem, slänga in en tvätt i maskinen, vidare till affären för att handla fika, ha volleybollavslutning med laget jag tränar, hem och slänga in en ny tvätt, handla till mig själv, städa, diska, tvätta, göra klart alla närvarorapporter från träningarna under terminen osv. osv.



Imorgon väntar jobb till 16, sen ska jag rusa till arenahallen och spela match som börjar klockan 17.
Efter det väntas julfest i klubblokalen med allt volleybollfolk.
Hej och hå, hur ska detta gå!?

Trots att det är roliga grejer som ska göras, kan jag inte låta bli att längta tills på söndag.
När jag inte har något planerat och dessutom kan sova hur länge jag vill.
Det är ju nästan så man hör en liten änglakör som trallar halleluja!




Jag kan inte hjälpa det, jag bara är sån.


Om det är något jag älskar, så är det att öppna postlådan och se att det ligger ett brev till mig där.
Då menar jag inte tråkiga räkningar och sånt trist,opersonligt osv.
Nej, jag talar om såna där brev där mitt namn och min adress är skrivet för hand och ser sådär härligt inbjudande och personligt ut.
Ett sånt fick jag idag, av mina älskade systeryster ♥
Eftersom hon är en sån där kreativ person, hade hon svirat ihop ett kort från grunden.
Personligt om något, och jag älskade det..och blev nästan en aning rörd.
Det krävs inte mycket för att göra mig glad.









Men bra att jag har ätit något sen klockan 12.
Neeej, det har jag inte.
Suck, jag tänker inte laga mat nu.
Hejhej godispåsen och julmusten!
Hälsosamma fröken Larsson slår till igen.

Nu ska jag hålla tummarna för att Jay vinner, jag gillar honom bäst..även om han är skitig i håret hela tiden.