Jag lyckades somna till slut igår. Men lätt var det inte!
Aldrig mer kaffe så sent, jag har fått mig en läxa.
Dock var det någon med högre makter som inte tyckte jag hade fått nog med straff, vaknade tidigt imorse och var helt kallsvettig.
Hej, hej fräsch tjej!
Jag hade drabbats av feber, det kunde jag lista ut utan att köra upp en termometer i passande utrymme.

För några dagar sedan satt jag och samtalade med en kollega om att det var väldigt längesen jag var sjuk, och sa som vanligt " peppar,peppar ta i trä" och knackade på bordet.
Uppenbarligen hjälpte det inget vidare.
Varför var jag tvungen att häva ur mig det där!

Efter att jag hade ringt och meddelat att dom fick klara sig utan fröken Larsson somnade jag om och sov ända till 11.
Det är verkligen ett tecken på att något inte är som det ska!
Frukosten var inget halleluja-moment.
Gröten kändes som klister i min redan saharaöken-torra mun.
Great.


Ja, det är en gammal bild. Men jag såg så passande butter och ofräsch ut.
Så det så.

Åh, jag blir så deprimerad av att vara hemma!!! Ska väl dra täcket över huvudet och lyssna på någon käck musik...eller sätta på en film.

Härmed döper jag den här dagen till världens tråkigaste måndag.
I faderns, sonens och den heliga andens namn.
Aaaaaaarrrrmen! ( som Håkan skulle ha sagt).